Dagen började med frukost på Arlanda och vi lämnade ett regnigt Sverige kl.9.10. Väl framme på Heathrow gick vi runt, runt i alla taxfreeshopar och mest kollade på alla dyra smycken. Hoppade på planet, som INTE hade egen-tv-vid-sätet-besviken, och vi var påväg till Miami. Efter 2,5h och påväg in över Atlanten tar Kaptenen till orda. Vi måste vända tillbaka till Heathrow för att det är något fel med hydrauliken och när vi ska landa är det knappt att landningshjulen kan fällas ut. När vi väl landat förklarade Kaptenen att han vände tillbaka för allas säkerhet, såklart, och hade vi fortsatt hade vi antagligen kraschat. Ja, vad ska man säga. Jag hade sådan dödsångest uppe i luften och jag gråt och ville bara ner på marken. Usch! Jag tror aldrig jag känt sådan panik och hjärtat gick i 120 hela vägen tillbaka till Heathrow. Anna däremot fick nån jäkla kick och ville bara upp i luften igen. Knäpp!!
Så, vi fick övernatta på ett hotell i London...

Klicka!

Nere på marken igen, en missnöjd Anna

Efter en mycket god hotellfrukost (som jag var för nervös för att njuta av) begav vi oss med flygbussen tillbaka till Heathrow. Vårt plan skulle lyfta vid 11-tiden men när vi kommer fram får vi reda på att planet är försenat till kl.14. Jippie! Bara att gå runt i alla taxfreeshopar igen fram tills att vi ska lyfta. "På't igen" blev ett standarduttryck denna resa. Med samma besättning som dagen innan begav vi oss in över Atlanten och kunde äntligen landa i Miami. Fick en äcklig taxibil som körde oss till vårt hotell Hyatt Regency, och som lurade oss på lite dollar. Klockan var ca 18 när vi var framme, vi var trötta så det blev sängen med en gång för att ladda upp inför morgondagen..

Vi var uppe tidigt för att försöka hitta till en stor konstmässa som Anna ville besöka dagen efter. Vi tänkte gå till fots dit men alla som vi frågade om vägen sa att det var "alldeles för långt för att gå". Jomenvisst! Det skulle ta oss 30-40min att gå. Vi svennar är vana och gillar att gå försökte vi förklara. Vi hamnade lite fel och kom in till slummet på vägen dit, vilket jag tyckte va lite scary och höll hårt i väskan. Men vi blev inte rånade eller påhoppade och hittade till slut fram till Red Dot Art Fair som hade invigning samma kväll som vi bestämde oss för att gå på. Efter att ha hittat tillbaka till där vi kom ifrån och hittade "turist-stället" Bayside kände vi oss som hemma igen.

Invigningen av Red Dot Art Fair var trevlig. Gratis alkohol, mingel och mycket häftig och fin konst. Anna fick hälsa på sin stora idol Dr Quinn - Jane Seymour som var med och ställde ut sin konst. Så vi bestämde oss för att gå tillbaka dit dagen efter för att kolla lite mera.

Redo för Red Dot mingel

Vi käkade en yoghurt till frukost på hotellet innan vi begav oss till Red Dot Art Fair för att kika vidare på all mäktig konst. Jag som aldrig varit intresserad av konst blev verkligen imponerad på denna mässa. Shiet va duktiga konstnärer det finns. Vi strosade lite på Bayside efter det, och på kvällen käkade vi mat på Hard Rock Café. Jag käkade den supergoda salladen Haystack. Om ni någon gång besöker Hard Rock Café så ska ni testa denna sallad. Jag lovar, ni kommer inte att bli besvikna.

Dagen började med att vi tog bussen över till Miami Beach och letade upp en uteservering där vi käkade American Pankaces till frukost. Mucho gott!! Sen gick vi bort till stranden och låg i solen i några timmar. Så himla gött att bara ligga och slappna av och inte bry sig om nått annat än att man kanske vaknar upp som en röd kräfta nästa morgon. Vattnet var lite kallt för att bada i, men fötterna fick doppa sig iaf. Sen kollade vi upp vart Miami Ink låg, vilken besvikelse. Det var ju så litet, bara plupp, så var det där, vi kunde lika gärna ha missat det. Sen gick vi längs med en lång shoppinggata innan vi drog oss tillbaka till Downtown.

Vi bestämde oss för att åka till Everglades för att åka svävare och se aligatorer. Så vi hoppade på en dubbeldeckare och åkte ut i ödesmarken. Vi såg några aligatorer och några fina fåglar. Jag trodde aligatorerna skulle vara större men de blev tydligen inte större än dem vi såg. Efter båtturen fick vi även titta på en "aligatorshow" där en snubbe viftade med händerna i gapet på en aligator och satt på den osv. Jag tyckte mest synd om aligatorn som bara låg där, han hade säkert legat där hela dagen. Usch!
Sen åkte vi dubbeldäckaren tillbaka och käkade ännu en gång på Hard Rock Café. Det visade sig att vår servitör också var ett stort Michael Jackson-fan och visade mig lite Michael-stuff de hade. T.ex. jackan som han har i musikvideon till Thriller. Ohyeah! Och han tvingade upp mig på en stol för att ta kort. Sen såg han till att de spelade Billie Jean för min skull. Schysst kille!!

Denna morgon kändes det som att vi käkade efterrätt till frukost med choklad och jordgubbar, men det är väl så det är. Temuggarna var coola iaf. Vi splitrade på oss då Anna ville besöka Red Dot en gång till, och jag ville hellre strosa runt. När vi återförenades åkte vi på en båttur och såg flotta och dyra hus, det var mysigt! När vi kom tillbaka åt vi mat på Hooters, och för att kolla in lite snygga brudar.

Sista dagen innan hemfärd och vi hade sett att bussen till Miami Beach gick till ett Adventura Mall och vi riktade in oss på att åka dit. Det kan ju inte vara så långt tänkte vi, betalade 2 dollar och hoppade på bussen. Vi åkte i 1,5 j*vla timme och trodde vi skulle dö av tristess. Till slut kom vi fram till ett gigantiskt shoppingcenter och gick raka vägen till Forever 21. Sen gick vi mest runt, runt och blev trötta för att det var så himla stort. De hade väldans fin julpyntning dock. Bestämde oss efter några timmar att det var en bortslösad dag och tog bussen tillbaka då vi istället var övertrötta och skrattade åt det mesta hela vägen tillbaka! När vi kom till hotellet tyckte vi att vi förtjänade en drink innan det var läggdags.

Hemfärd! Checkade ut och drog en sista veva på stan, spontanshopping är den bästa kan vi nog båda konstatera som handlade en hel del sista dagen. Vi tog en sista frozen daquiri på Bayside innan vi återvände till hotellet för att haffa en taxi till flygplatsen.

Allt gick som det skulle tills vi satte oss i planet, och där fick vi sitta i två timmar för att kaptenen ville ha bättre värden på just hydraulik-läckan-grejen som vi drabbades av på vägen till Miami. Så ja, när vi kom till Madrid hade vi missat vårt flyg till Arlanda. Vi fick nya biljetter men var tvungna att ta "genvägen" via Zürich först. Jippie! Och vi fick sitta i Madrid i fem timmar, nästan ingen kunde engelska, gaah, men vi lyckades få en smörgås gratis. Tack!
Vi var trötta som as, men lyckades ändå hålla humöret uppe tills vi äntligen landade på Arlanda. Då händer det som vi skämtat om hela veckan, våra bagage har naturligtvis fastnat i Zürich. Så vi fick åka hem med endast handbagage och var lagomt arga, irriterade och trötta. Dock anlände väskan fram till dörren dagen efter!

Vi har haft sån jäkla otur med allt som heter flygresor (lyckligtvis överlevde vi dock), men vi hade det så himlans bra i Miami. Vi har ätit god mat, druckit goda drinkar, njutit av solen och värmen, varit turister och tagit kort på det mesta, sett feta och kurviga amerikaner, stora rumpor och bröst, skrattat, jag har pratat dålig och lite engelska, vi har fått många biltutningar på oss (vad nu det ska betyda), vi har åkt buss och taxi, gått på obehagliga gator, sett två gratisfilmer på hotellet, jag har shoppat mina första converse som jag är supernöjd med. Det har trotts allt varit en bra resa och vi har mycket att berätta för barnbarnen!!