Fotboll är livet!

Om 15 minuter är det dags för Milan-Barcelona. Vi har bokat soffan hos Tomas syster, för lyckligtvis har de Viasat-Sport. Wiie!! Kan bli en riktigt bra match. Jag hejjar inte på något särskilt lag, har aldrig gjort. Självklart hejjar jag på Sverige när det är VM och EM men när det kommer till klubbfotboll så kvittar det. Jag tycker mest att det är roligt att titta på.

Just det ja. Jag måste försöka hitta ett nytt lag här i Stockholm, saknar att spela boll, a lot. Men det får vi ta efter jul tror jag, hinns inte riktigt med nu. Fotboll är ju ändå en del av mitt liv, jag älskar att spela fotboll, det är så himla kul. Och jag gillade verkligen min förra klubb och tjejerna där, Gunnarskog. Saknar er!
Jag har spelat fotboll sen jag var ca sju år. Jag började att spela med killarna fram tills att Åmotfors (min modersklubb) fick ihop nog med tjejer till ett flicklag. Vi var inte direkt det bästa laget, förlorade det mesta, men vem brydde sig om det när man var så liten, då spelade man ju fotboll mest för att det var kul. Och alla lag hade så snygga ramsor som man hejjade och skrek. Och man tackade alltid efter matchen med, "Ge mig ett Å, ge mig ett I, ge mig ett F. Vad blir det!? ÅIF!!", och stampade i takt med fötterna i backen. Det var härliga tider det. Någon som känner igen sig?

Ha en fin kväll förresten!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0